Kolidiarré hos grisar

Det är vanligt att hitta E. coli-bakterier i tarmen och de dominerande typerna i besättningen kan snabbt förändras. Några av de sjukdomsframkallande typerna kan överleva i gödsel i mer än 11 veckor¹.

   

E. coli sprids i besättningen genom flyttning av grisar eller material och redskap i stallet. Men det kan också spridas via luften (minst 1,5 m), foder, vatten och lastbilar. E. coli-bakterier orsakar flera sjukdomar hos grisar, inklusive diarré hos smågrisar (vanligtvis E. coli typ F4), avvänjningsdiarré (vanligtvis E. coli typ F4 och F18) och ödemsjuka (vanligtvis E. coli typ F18).

   

Ödem orsakas av shigatoxin, som binder till en "ödem-receptor (mottagare)" i grisens tarm. Denna receptor är fullt utvecklad hos grisen när den är cirka 3 veckor gammal. Innan dess kan grisen normalt inte drabbas av ödem.

E. coli-bakterierna indelas i 4 övergripande typer:

• ETEC
• EPEC
• STEC (VTEC)
• EXPEC

De olika typerna ger inte samma symptom.

FÖREBYGG KOLIDIARRÉ HOS GRISAR

Generellt sett är kolibakterierna känsliga för desinfektionsmedel, men det finns exempel på kolibakterier från smågrisar som är resistenta (motståndskraftiga) mot vissa typer av desinfektionsmedel. Men rutinmässig rengöring och desinfektion mellan omgångar minskar vanligtvis smittspridning mellan kullarna.

   
Det är viktigt att alla smågrisar får råmjölk. Smågrisar från förstföderskor är särskilt sårbara, eftersom mängden råmjölkantikroppar är lägre hos förstföderskor än hos äldre suggor.

   

Risken för utbrott minskar också med en bra, torr miljö - gärna med golvvärme. Om temperaturen hos suggan är för hög sprider hon ofta ut vatten i grisningsboxen, vilket skapar en fuktig miljö för smågrisarna. En väl fungerande smågrishörna möjliggör en temperatur på 22°C hos suggan och 30-34°C hos smågrisarna i hörnan².

   

Med ett väl anpassat vaccinationsprogram kan man säkerställa en hög nivå av antikroppar i råmjölken, vilket skyddar smågrisarna under den första levnadstiden.

   

BEHANDLING AV KOLIDIARRÉ

E. coli-diarré kan behandlas med antibiotika, men det är viktigt att göra en odling och resistensbestämning innan antibiotikabehandlingen påbörjas. Det är också viktigt att ge grisarna vätska och elektrolyter.

   

DIAGNOS FÖR KOLIDIARRÉ

Man kan skicka hela grisar för obduktion eller ta strumptest eller träckprover som används för odling av bakterier. I vissa fall kan man vid obduktion se uttorkning, förstorad tunntarm och slapp magsäck.

    

Källor:

¹Zimmermann et al. Diseases of swine, 11. udgave, side 812

²Zimmermann et al. Diseases of swine, 11. udgave, side 817