Spädgrisdiarré och smågrisdiarré påverkar tillväxten

Vissa besättningar upplever utmaningar med diarré redan från första levnadsveckan. Spädgrisdiarré kan ge bestående skador på grisens tarm och försämra tillväxten. Tarmväggens barriärfunktion,det lokala immunförsvaret samt sjukdomsspecifika antikroppar via vaccination eller råmjölk (maternellt skydd) skyddar grisen mot diarréorsakande tarminfektioner. En god tillgång på råmjölk från suggan stärker spädgrisens lokala immunsystem och bidrar till att tarmen växer som den ska.

När är grisen redo för avvänjning? - Lyssna på podcast från Ceva Lyssna på experternas goda råd för stallgången - klicka här

Orsak till diarré i grisningsstallet

Tarmen ska tåla de icke-skadliga foderpartiklarna och de goda bakterierna och samtidigt skydda spädgrisen mot sjukdomsframkallande agens. Hos nyfödda spädgrisar är tarmen dock omogen och har ännu inte bildat en hälsosam tarmflora, så spädgrisar har ett sämre skydd mot tarminfektioner och diarré än de äldre grisarna.

   

I magsäcken är pH-värdet lågt (sur miljö), vilket gör det svårare för sjukdomsframkallande (patogena) bakterier att överleva. Dessutom producerar tunntarmen ett enzym som heter trypsin. Trypsin verkar - precis som magsyran - hämmande på bakterier, men kan också påverka antikropparna från råmjölken negativt. Därför är råmjölken utrustad med det man kallar "anti-trypsin" som hämmar effekten av trypsin. På så sätt förblir råmjölkens antikroppar intakta.

   

Clostridiebakterier utnyttjar den mekanismen, eftersom de normalt skulle dödas av trypsinet. Anti-trypsinet i råmjölken gör att clostridierna också kan passera fritt - så länge det finns råmjölk i tarmen. Därför ses infektion med clostridier oftast hos de allra yngsta spädgrisarna.

   

Om spädgrisarnas närmiljö inte är optimal kan svält, kyla och drag också bidra till diarré.

Diarré hos gyltans smågrisar

Vissa upplever att smågrisar från gyltor oftare har diarré än andra. Det beror bland annat på att gyltor: Bara överför antikroppar från den begränsade mångd smittämne som de har stött på (antingen via infektion eller vaccination). Har färre antikroppar i råmjölken jämfört med grisar som fått flera kullar (suggor). Ofta ger mindre mjölk under hela digivningsperioden. Avkommor till gyltor har en lägre födelsevikt. Mer kunskap om råmjölk och antikroppar.

Få tips och råd: Checklista vid diarré hos gyltor

LÄS MER OM BAKTERIER OCH SJUKDOMAR SOM ORSAKAR SPÄDGRISDIARRÉ OCH DIARRÉ HOS SMÅGRISAR:

• Clostridium perfringens type A (CPA)
• Clostridium perfringens type C (tarmbrand)
• Kolidiarré hos grisar

    

KILDER:
¹ Forner, R. et al (2021): “Distribution difference of colostrum-derived B and T cells subsets in gilts and sows”, in PLoS ONE 16(5): e0249366. Udgivet 3. maj, 2021. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0249366, sidst tilgået 30.08.2021.

² Pedersen, L.J Et Al. (2010): “Pattegrisdødelighed I Dk Muligheder For Reduktion Af Pattegrisedødeligheden I Danmark”, 2010-2011, Peer-reviewed Intern Rapport https://www.ft.dk/samling/20101/almdel/flf/bilag/128/942691.pdf, sidst tilgået 30.08.2021.

³ Thorup, F.: (1998): “Kuldudjævningens betydning for fravænningsvægten”. Erfaring nr. 9804, Landsudvalget for Svin.