Råmjölk och antikroppars betydelse för grisarnas hälsa

Spädgrisen föds med mycket lite energi och begränsat skydd mot sjukdom. Råmjölk av god kvalitet med tillräcklig mångd antikroppar tillräcklig är därför viktigt för spädgrisens överlevnad och för att stärka den inför livet i stallet. Råmjölk ger grisen motståndskraft mot sjukdomar under tiden som den bygger upp sitt eget immunförsvar. Samtidigt ger råmjölken grisen nödvändig näring under den första tiden efter födseln.

VAD ÄR RÅMJÖLK?

Råmjölk är den första mjölken som suggan producerar i samband med födseln. Råmjölk innehåller energi, näring och antikroppar. Spädgrisen behöver skyddas under de första veckorna innan den själv börjat bilda antikroppar mot olika sjukdomar som den möter i stallet (figur 1). Suggan har utvecklat sin egen immunitet och bildat antikroppar genom vaccinationer och att hon har träffat på olika smittämne under sitt liv.

   

Som figur 1 visar, är effekten av antikroppar från råmjölken mycket hög under de första 2 veckorna av grisens liv, därefter minskar koncentrationen av antikroppar i blodet gradvis. Grisens egen immunitet börjar byggas upp när den är 1-2 veckor gammal. Det innebär att grisen har ett "immunitetsglapp" runt 3-4 veckors ålder, när den är mycket sårbar.

    

Om du avvänjer grisarna vid 3 veckors ålder är immuniteten låg och sårbarheten hög. Däremot är grisarna vid 4 veckors ålder något längre framme i uppbyggnaden av sin egen immunitet. Detta innebär att det kan vara svårt att kontrollera eventuell smitta och utbrott av sjukdomar om du har en blandad åldersgrupp.

   

Om grisen avvänjs vid 3 veckor är den alltså känslig för sjukdomar, vilket gör avvänjning utan zink mer utmanande.

   

Figur 1. Figuren visar utvecklingen av antikroppar hos grisar över tid. Under de första dagarna är antikroppar i råmjölk/kolostrum viktigt för grisen tills den bygger upp sin egen immunitet med antikroppar (Efter: Svinehold - en grundbog. Landbrugsforlaget.)   

Smittämnen kan vara bakterier, virus eller parasiter. När grisen föds och börjar sitt liv i grisningsstallet möter den smittämnen både i stallet och från andra grisar. Men även personalen kan ta med sig smitta in i stallet, t.ex. influensa. Smitta kan också finnas på utrustning och verktyg som personalen använder i stallet.

Få mer kunskap om influensa hos grisar

Livet i grisningsstallet kan också innebära stressiga situationer som när personalen hanterar grisen t.ex. i samband med kullutjämning. Stressiga situationer belastar grisen och lägger därför press på grisens immunförsvar.

   

VARFÖR ÄR DEN FÖRSTA RÅMJÖLKEN VIKTIG?

Suggan börjar att släppa ner råmjölk i spenarna i samband med och upp till 24 timmar efter grisning. MEN redan 6-8 timmar efter grisning har mängden antikroppar i råmjölken halverats. Därför är det mycket viktigt att varje spädgris får råmjölk inom de första timmarna efter födseln. En grisning kan ta upp till 8-10 timmar, och då kan det bli svårt för de sist födda grisarna, finns det fortfarande råmjölk vid den tiden?

I det fallet har man tre möjligheter:

1. De minsta och sist födda grisarna får fortsätta ligga vid spenarna, eftersom vi utgår från att de har fått minst mängd och sämsta kvalitet på råmjölken, medan de förstfödda och största grisarna placeras i smågrishörnan en stund - så kallad skiftdigivning.
2. Mjölka ur suggan och ge råmjölk till de minsta och sistfödda spädgrisarna via sond.
3. Skaffa råmjölk från kor och ge till de minsta och sistfödda spädgrisarna via sond. Råmjölken kan lagras i sterila flaskor i frysen - råmjölksbank - som tinas upp precis innan användning.

 

Antikroppar i råmjölk har olika betydelse för grisens immunförsvar. Om suggan är vaccinerad innan grisning finns det tre antikroppar som är viktiga för grisar, nämligen IGA, IGM och IGG. Det är den sistnämnda IGG som är avgörande för att spädgrisen ska kunna stärka sitt immunförsvar tillräckligt för att motstå smitta i stallet. I den första råmjölken som suggan utsöndrar är mängden IGG störst, och redan 6-8 timmar efter att grisningen har satt igång är mängden av de viktiga antikropparna halverad.

Lyssna på mer om råmjölk och antikroppar i Ceva's Griseriet-podd: Ska man gråta över spilld råmjölk?

    

De tre viktiga antikropparna och deras funktion för grisungen
IGG är den viktigaste antikroppen. Cirka 80% av alla antikroppar i råmjölk och blod är IGG-antikroppar. Desssa antikroppar skyddar spädgrisen mot specifika sjukdomar och det är denna typ av antikroppar som i första hand bildas vid vaccination mot specifika sjukdomar i besättningen.	IGA finns både i råmjölk och den mjölk som suggan bildar efter råmjölksperioden.Den finns också i stora mängder i slemhinnan/tarmväggen. Tarmens yta är den första viktiga barriären som hjälper till att förhindra att smitta sprids från tarmen till grisens blod. IGA fungerar därför mycket effektivt i tarmen.	IGM utgör endast 5-10% av antikropparna. De skyddar också mot sjukdomar precis som IGG, men IGM ger ett mer generellt skydd än IGG.

VARFÖR ÄR BRA SMITTSKYDDSÅTGÄRDER VIKTIGT?

Som figur 1 visar är grisen mycket sårbar för smitta under de första veckorna av sitt liv. Grisen har ännu inte utvecklat ett eget immunförsvar. Därför kan den drabbas av sjukdomar om den utsätts för smitta på grund av bristande interna och externa smittskyddsrutiner i besättningen.

Läs mer om smittskydd i grisstallar

  

5 tips om råmjölk 1. Varje enskild spädgris MÅSTE få råmjölk inom 4-6 timmar efter födseln. Redan 6-8 timmar efter födseln har mängden antikroppar i råmjölken halverats. 2. Varje gris bör få 150-250 ml råmjölk för att täcka behovet av energi, antikroppar och vita blodkroppar. 3. Se till att vaccinera suggan innan födseln så att hon kan överföra antikroppar till spädgrisarna genom råmjölken. 4. Hjälp de svaga grisarna att komma till spenarna och se till att alla spädgrisar hålls varma. Spädgrisar kyls snabbt ner och förlorar kroppstemperatur utanför smågrishörnan. 5. Utför skiftdigivning när det finns fler spädgrisar hos en sugga än det finns spenar. Michael Albin, veterinär Veterinary Service Manager, Ceva

   

VACCINERING SKYDDAR SUGGAN OCH HENNES GRISAR

För att skydda suggan och hennes grisar kan man välja att vaccinera suggan innan grisning mot till exempel tarmbrand typ A och typ C, E.coli, rödsjuka, PRRS, influensa eller PCV2. Gyltor kan med fördel vaccineras mot vanligt lungsjukdom (mykoplasma) eller elakartad lungsjukdom (AP). 

Beroende på vad man vaccinerar suggan mot, görs vaccinationer ett bestämt antal veckor innan grisning, för att vaccinet ska hinna få effekt innan grisningen. Immuniteten som suggan bygger upp efter vaccinationerna kan därmed ge effekt hosspädrisarna när de dricker råmjölk.

Få mer kunskap om sjukdomar hos grisar

Figur 2 visar hur suggan efter vaccination bygger upp en arsenal av antikroppar och vita blodkroppar, som hon via råmjölken ger vidare till spädgrisarna när de diar. Figuren visar också att vissa av suggans juverdelar är sämre på att ge antikroppar genom råmjölken. Forskning har visat att de bakre juverdelarna ger mindre mängd råmjölk och därmed färre antikroppar än de främre juverdelarna.

   

Med den kunskapen är det extra viktigt och samtidigt ett stort arbete, att säkerställa att de svagaste spädgrisarna får tillräckligt med råmjölk. Som bekant etablerar spädgrisarna snabbt en rangordning, och de starkaste grisarna får de bästa juverdelarna och de svagaste grisarna får de sämsta, eller kanske ingen alls.

  

Figur 2. Vid vaccination innan grisning bygger suggan upp antikroppar mot en specifik sjukdom, som hon via råmjölken skickar vidare till de diande spädgrisarna. Observera dock att inte alla suggans juverdelar innehåller lika stor mängd antikroppar (markerade med streckade linjer jfr fylliga linjer). De bakre juverdelarna ger inte lika mycket råmjölk och därmed inte lika många antikroppar som de främre. Observera också att suggan inte nödvändigtvis har spenar så det räcker till alla sina grisar.

   

Vad händer med antikropparna när spädgrisen får råmjölk?

Närspädgrisen får råmjölk som innehåller stora mängder antikroppar efter att suggan har vaccinerats, kan antikroppar antingen cirkulera i blodet eller placera sig lokalt, till exempel i tarmen (figur 3). 

Var i grisens kropp som antikropparna aktiveras beror på vilken sjukdom de ska hjälpa till att bekämpa. Varje vaccin är utformat för att motverka specifika sjukdomar och för att stärka den del av kroppen som drabbas och gör grisen sjuk.

Få mer kunskap om sjukdomar hos grisar

Figur 3. Antikroppar från råmjölk tas upp av spädgrisen antingen via tarmen eller blodet. På vilket sätt som antikropparna tas upp i blodet beror på vilken sjukdom som suggan har vaccinerats mot. Till exempel verkar vaccination mot spädgrisdiarré lokalt i spädgrisens tarm, men om suggan vaccineras mot PCV2, så tas antikropparna upp i spädgrisens blod.

   

Läs mer om smittskydd

Vad är McRebel?

Varför begränsa kullutjämning i grisstall?

Hur får spädgrisar en optimal start?

Smittskydd i grisstallar